Tio år efter utvisningen av Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery 

- de rättsliga aspekterna, totyrförbudet och MR-kritiken mot Sverige

Den 31 januari

Kl. 19:00–21:00

(Kaffe och kaka från kl. 18:30)

Järntorget 78, 2 tr, Gamla Stan

111 29 Stockholm

Samtalsledare:

Hans Corell

Tidigare rättschef vid FN

Ansvarig:

Natalie Franke

Jurist, Sv. Avd. av Internationella Juristkommissionen

Said Mahmoudi

Proffessor i internationell rätt vid Stockholms Universitet

Talare:

Madeleine Seidlitz

Jurist vid Amnesty

Anna Wigenmar k

Jurist och ombud för Ahmed Agiza

Kostnadsfritt för medlemmar i juritstkommissionen.

Övriga deltagare: 100 kr / person, 50 kr / student

O.S.A. senast den 27 januari till Oskar Eriksson på

secretariat@icj-sweden.org

 

 

Debatt på Improvisationsteatern 2 december

Ännu en lyckad debatt anordnades i torsdags av ICJ-Sverige och Plan Sverige. Ämnet för kvällen var hur barns rättigheter tillvaratas i Sverige idag samt hur ett nytt tilläggsprotokoll till Barnkonventionen kan bidra till en förbättring av dagens situation. Dessutom eftersökte ICJ-Sverige och Plan Sverige en förklaring till den avvaktande hållning som Sveriges regering hittills haft angående det nya tilläggsprotokollet.

Kvällen började med en introduktion av ICJ-Sveriges ordförande Julia DeMarinis Giddings. Därefter var det Improvisationsteaterns tur att värma upp publiken lite grann. Ett alltid lika välkommet och roligt inslag.

Moderatorn för kvällen, Carl von Essen välkomnade sedan upp panelmedlemmarna på scenen och debatten kunde börja. I panelen satt Sara Philipson från Plan Sverige som lett Plan Sveriges och andra svenska NGO:ers arbete med att uppmärksamma och påverka politiker med avseende på tilläggsprotokollets betydelse. Vidare deltog Mihail Stoican från Socialdepartementet, Johanna Schiratzki från Stockholms universitet som är professor i barnrätt samt Charlotte Frisack-Brodin som arbetar som juridiskt ombud på Barnjuristen.

Sara Philipson inledde med att berätta om hur processen sett ut för att komma till ett förslag på tilläggsprotokoll nummer tre till Barnkonventionen. Tilläggsprotokollet öpnnar upp för en internationell klagomekanism dit barn kan vända sig om deras respektive nationella  rättsväsende inte uppfyllt sina internationella åtaganden. Dessutom syftar tilläggsprotokollet till att nationella rättsmedel ska effektiviseras och förbättras. Exempel på hur detta skulle kunna ske är att en svensk myndighet ges talerätt för barn, såsom exempelvis Diskrimineringsombudsmannen (DO) har talerätt för vuxna personer i fall där DO bedömer att diskriminering har förekommit. Den 6 – 10 december förhandlar FN:s medlemsstater förslaget till tilläggsprotokoll i Genève.

Efter Sara Philipsons redogörelse följde en allmän debatt om huruvida ett tilläggsprotokoll skulle innebära förbättringar av dagens system samt hur väl verksamma jurister idag implementerar Barnkonventionen i sitt arbete. Åsikterna gick ibland isär och frågorna från publiken var många varför det blev en oerhört spännande och intressant debatt.

Improvisationsteaterns skådespelare hoppade in i diskussionen vid flera tillfällen och spelade upp korta sketcher i samband med det som diskuterades. Ett mycket uppskattat inslag!

Vi vill tacka Improvisationsteatern, Sara Philipson, Mihail Stoican, Johanna Schiratzki, Charlotte Frisack-Brodin samt Carl von Essen för att de ställde upp. Och inte minst, tack till publiken!

Efter jul återkommer ICJ-Sverige med nya spännande paneldebatter. Välkomna då!

Debatt på Improvisationsteatern 7 oktober 2010

 

Den första debatten av två i serien om utsatta grupper i rättsväsendet hölls den 7 oktober på Improvisationsteatern i Stockholm. Det blev en mycket intressant diskussion där även publiken deltog och ställde många tänkvärda frågor.

Kvällen började med att ICJ-Sveriges ordförande Julia DeMarinis Giddings höll ett välkomsttal och informerade om ICJ-Sveriges arbete samt syftet med höstens debatter. ICJ-Sverige har under många år fokuserat mestadels på rättsbiståndsprojekt utomlands men i och med det nya projektet ska en del av verksamheten inriktas på rättssäkerheten i Sverige. Under hösten arbetar vi med barn som en utsatt grupp och den 2 december hålls nästa debatt på temat klagorätt för barn. Under våren övergår fokus på minoriteter i Sverige och deras kontakter med domstol och myndigheter. Efter det är förhoppningen att kunna arbeta fram ett större projekt som syftar till att utreda närmare utsatta gruppers situation i det svenska rättsväsendet och så småningom genomföra påverkans- och lobbyarbete.

Debatten inleddes sedan med tre korta sketcher av Improvisationsteatern som var mycket uppskattade hos publiken. Därefter tog moderator Carl von Essen över och introducerade kvällens ämne samt Tove Pettersson, kriminolog som skrivit rapporten Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. Som en introduktion till debatten presenterade Tove delar av sin rapport och efter det äntrade resten av panelen scenen. Martin Lardén, psykolog som arbetat inom kriminalvården, Jessica Olsson, medförfattare till rapporten I.M SORRY från barnombudsmannen, Richard Zamani, projektsamordnare för Med i matchen samt Mari Heidenborg, chefsrådman Solna tingsrätt presenterades och därefter tog debatten vid.

En av huvudfrågorna gällde frihetsberövande påföljder för ungdomar och vilken påverkar dessa påföljder har. Dessutom diskuterades konflikten mellan vård och straff inom dagens system. Längden för påföljden sluten ungdomsvård bestäms helt och hållet utefter det brott som begåtts medan tiden på ungdomshem ska präglas av vård. Problematiken ligger då i den krock som uppstår mellan vårdinnehåll och strafflängd.

Vidare diskuterades eftervård och kommunalt och statligt ansvar. Panelen var överens om att eftervård är minst lika viktigt, om inte än viktigare än själva strafftiden när det gäller att hjälpa ungdomar från att återfalla i brott. Det efterlystes ett större statligt ansvar så att skillnaderna i de insatser som görs för ungdomar inte är beroende av vilken kommun man bor i. Återigen var panelen rörande överens om att det äventyrar rättssäkerheten att olika kommuner i Sverige erbjuder så olika typer av insatser och vård.

Efter ca en timmas debatt var det dags för paus och därefter iscensatte Improvisationsteatern problematiken med bristande eftervård samt svårigheten i att vara anhörig till brottsförövare och brottsoffer. Det var en känslomässig och fin tolkning som gav extra krydda till diskussionen.

Under den avslutande tiden behandlades en hel del frågor från publiken rörande bland annat andra typer av påföljder och Barnkonventionens uppfyllande i och med den nya ordningen med sluten ungdomsvård. Dessutom diskuterades Barnkonventionens krav på att unga inte ska placeras i fängelse men trots detta häktas barn och då placeras de på vanliga häkten. Den ordningen skulle man helst vilja frångå men avsaknaden av alternativ gör det svårt, enligt panelen.

ICJ-Sverige vill åter tacka panelisterna, moderatorn och Improvisationsteatern för att de ställde upp samt naturligtvis ett extra tack till alla er som kom och lyssnade. Vi hoppas på att få se er alla på nästa debatt den 2 december!

IPRED debatten 10 maj 2010 : ”Övervakning av nedladdning – en sak för åklagare eller tvist mellan parter?” ”Kommer vår rätt till integritet att skyddas?” var frågor som berördes under seminariet i maj. Rick Falkvinge, partiledare för Piratpartiet, Fredrik Ingblad, åklagare, Johan Axhamn, expert på IPRED-lagarna och även doktorand i Immaterialrätt samt Stellan Gärde förbundsjurist samt en av ordförande för ICJ-Sverige deltog i IPRED-debatten måndag 10 maj på Södra Teatern/Kägelbanan. Läs mer om debatten här.