 |
|
När pengar går före mänskliga rättigheter - EU och Västsahara
Seminariet som arrangerades den 17 november 2009 på ABF-huset blev en lyckad genomgång av Västsaharafrågan i direkt anslutning till utdelningen av 2009 års Per Anger-pris.
Medverkande var, förutom Cecilia Asklöf från ICJ-S och Kari Berg från Kristna Fredsrörelsen, Carin Norberg, Nordiska Afrikainstitutet, Ulrika Strand, MR-fonden och Lars Björk, journalist. Debattpanelen med representanter från samtliga riksdagspartier bestod av Carina Hägg (s), Holger Gustafsson (kd), Gunilla Wahlén (v), Ulrika Carlsson (c), Bodil Ceballos (mp), Christian Holm (m) och Jenny Sonesson (fp). Brahim Dahane skulle ha varit med och talat på seminariet, men var förhindrad att åka till Sverige, eftersom han och sex andra MR-försvarare greps av marockansk polis den 8 oktober 2009.
Carin Norberg inledde seminariet med en kort historik och anknöt till vad Sveriges regeringar, såväl nuvarande som förutvarande, har haft för inställning i Västsaharafrågan. Ulrika Strand berättade om MR-försvarare och de juridiska verktyg som ligger till grund för skyddet av MR-försvarare och Lars Björk berättade om personliga erfarenheter av situationen i Västsahara. Debattpanelen redogjorde för sina partiers ställningstaganden i Västsaharafrågan. Alliansregeringens partier stöder samtliga Västsaharas rätt till självbestämmande. Socialdemokraterna framhöll den utveckling som skett på den senaste partistämman, då en motion om erkännande av Västsahara som stat antogs. Partirepresentanterna sattes sedan på prov av ett antal frågeställare i publiken. Även om tiden var knapp, kunde ett resultat skönjas i relation till seminarieämnet. Detta resultat kan sammanfattas så, att alla måste använda sitt inflytande för att agera i Västsaharafrågan och att detta måste ske oftare och på fler nivåer, här i Sverige, i EU och i internationella forum.
Seminariet arrangerades av Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen (ICJ-S) i samarbete med Kristna Fredsrörelsen.
Här finner ni länkar till en del av den press utdelningen av Per Anger-priset genererade, inklusive ett radioreportage om Västsahara med medverkan av Cecilia Asklöf, tf ordförande i ICJ-S, Ulrika Carlsson (c) och Gunilla Wahlén (v).
Bilder från seminariet:
Fotograf: Jesper Wiklund, Kristna Fredsrörelsen
|
| | | | |
| |
Fängslad försvarare av mänskliga rättigheter tilldelades Per Anger-priset 2009
Människorättsaktivisten Brahim Dahane, försvarare av mänskliga rättigheter i Västsahara, är 2009 års pristagare till minne av Per Anger. Han hade nominerats av ICJ-S, Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen.
Per Anger-priset är ett internationellt pris, instiftat 2004 av svenska regeringen för att främja humanistiska och demokratifrämjande insatser. Myndigheten Forum för levande historia har regeringens uppdrag att administrera nomineringar, utse jury och organisera priset i alla dess delar.
Priset är uppkallat efter svensken Per Anger. Per Anger initierade som legationssekreterare i Budapest det svenska arbetet att rädda så många som möjligt undan förföljelse och avrättningar under andra världskriget i det nazistockuperade Ungern.
Den 16 november 2009 delade Forum för levande historia ut priset inför en stor publik. Många kända MR-försvarare närvarade vid ceremonin. Brahim Dahane fängslades den 8 oktober 2009, tillsammans med sex andra MR-aktivister. De hade varit och hälsat på i flyktinglägren i Algeriet och arresterades av marockansk polis när de återvände till Marocko. Med anledning av att Brahim Dahane inte kunde närvara själv vid prisutdelningen, hade hans syster Aicha Dahane åkt till Sverige för att representera honom. Se bilder från prisutdelningen nedan.
Motiveringen till priset lyder: För att i konflikten mellan Marocko och Polisario rörande Västsahara uthålligt med fredliga medel och personligt mod riskerat sitt liv i kampen för mänskliga rättigheter.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett tal, liksom Eskil Franck, överintendent vid Forum för levande historia och Cecilia Asklöf, tf. ordförande för ICJ-S. Aicha Dahane höll ett mycket känslosamt tacktal å sin brors vägnar. Inslagen vid ceremonin varvades med sång och musik av Carl Ackerfeldt, Cecilia Linné, Hanna Ekström, Johan Ullén samt Olof Ander.
Länk till Lena Adelsohn Liljeroths tal här.
Brahim Dahane (född 1965) har under hela sitt vuxna liv med fredliga medel hävdat sahariernas rätt till ett självständigt Västsahara och varit aktiv i kampen för mänskliga rättigheter, bland annat genom grundandet av människorättsorganisationen ASVDH (Asociación Saharui de Victimas de Violaciones Graves de los Derechos Humanos Cometidas por el Estado Marroqui).
Brahim Dahanes och ASVDH:s verksamhet ger röst åt de saharier som utsatts för tortyr, försvinnanden och misshandel. Han har lyckats bygga upp goda relationer med internationella organisationer och internationell press, vilket lett till att uttalanden från ASDVH ofta publiceras i framför allt spansk press och på Internet. Han har också lyckats få besökare och kommissioner att komma till Västsahara, och på så vis bryta tystnaden kring denna långdragna konflikt.
Bilder från prisutdelningen.
|
| | | | |
| ”I spåren av Rödeby” – en fråga om brott och ansvar
Paul Lappalainen, vid DO, var moderator vid debatten "I spåren av Rödeby - en fråga om straff och ansvar" som ägde rum 3 juni. Debatten var arrangerad av ICJ-S i samarbete med Södra Teatern.
Med i debatten var Henrik von Sydow, moderat riksdagsledamot och ledamot i Justitieutskottet. Henrik har i egenskap av riksdagsledamot röstat för lagförslaget (prop. 2007/98:97) om att i vissa fall kunna döma psykiskt störda lagöverträdare till fängelse.
- Reformen är begränsad, syftet var att komma åt det rättsliga vakuum där psykisk störning föreligger vid brottet, men ej vid domen, sade von Sydow.
Anders Perklev, Riksåklagare och ansvarig för utredningen om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:5), menade att propositionen syftar till de som har litet vårdbehov och som i dagsläget går straffria.
- I tio fall av 180 per år har den som utfört brottet ringa vårdbehov, sade Perklev.
Lena Holmqvist, universitetslektor vid Uppsala Universitet, underströk under debatten konformitetsprincipen, vilken innebär att en person ska ha förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen för att ha straffansvar.
- Personen ska kunna ta moralisk ställning för sina handlingar för straffansvar, sade Holmqvist.
Maciej Zaremba, författare och journalist ifrågasatte nya lagförslaget och menade att Sverige borde göra som andra länder och inte klassa grova gärningar för brott när förövaren är psykiskt sjuk.
- I Sverige borde vi ha bättre psykisk vård istället för att vara beroende av kriminalvård, sade Zaremda.
|
| | | | |
| Debatt om samtyckesrekvisit och lagen som normgivande
Vid ICJ:s debatt, Södra Teatern 23 april, om samtyckesrekvisit, deltog professor Madeleine Leijonhuvfud, Justitieledamot Ulrika Karlsson och Miljöpartiets riksdagsledamot, Esabelle Dingizian i en diskussion som kom att beröra gränsdragningar för våldtäkt som påverkas av föreställningar kring sex och samtycke, samt kvinnlig, respektive manlig sexualitet.
Madeleine Leijonhuvfud tog upp den skuggutredning som ska vara klar 1 oktober 2008, inför våldtäktslagstiftningen, där man har försökt fånga dagens verklighet; hur unga människor idag ser på sex. Madeleine har varit med tillräckligt länge nog för att under straffrätten läst om äldre tiders syn på våldtäktsbrott: ”Tager man kvinna med våld och med henne har samlag”. Enligt denna måste kvinnan till det yttersta ha gjort motstånd, då det antogs att kvinnan ville bli utnyttjad, även i medvetslöst tillstånd.
Esabelle Dingizian menar att det som diskuteras endast är toppen på isberget, då i åtta fall av tio känner kvinnan förövaren.
Ulrika Karlsson utgick från ett lagstiftningsperspektiv där grunderna i en rättsstat är att de som fälls ska vara skyldiga och att alla vet vad som är brottsligt.
|
| | | | |
| ICJ:s rättssäkerhetsdebatt - ett svenskt FBI?
Flertalet kriminella händelser har på senare tid fått stor medial uppmärksamhet och beskrivits som en del av den s.k. grova organiserade brottsligheten. I dagsläget är det främst länspolismyndigheterna som utreder dessa händelser men frågan har väckts huruvida länspolisen har kompetens och resurser nog att hantera spektakulära brott såsom postrånet i Göteborg. Brottsligheten tar inte hänsyn till länsgränser, bör polisen göra det? Krävs det en särskild polisiär enhet som handskas med detta - krävs det ett svenskt FBI?
Debattens panel bestod av justitieutskottets ordförande Thomas Bodström, tf Rikspolischef Bengt Svensson, moderata ledamot i justitieutskottet Ulrika Karlsson samt professor i allmän kriminologi Jerzy Sarnecki. Moderator Gustav Fridolin inledde debatten med att ge ICJ en eloge för att ordna detta samtal samt notera att panelens friska blandning bådade gott för en konstruktiv debatt.
Läs hela debatten nedan:
|
| | | | |
|
|
|
|
|
|
Nyheter
2009-11-03
Fängslad försvarare av mänskliga rättigheter tilldelas Per Anger-priset år 2009
2009-06-18
Defence safeguards sidelined in favour of tougher policy on fighting crime
2009-06-05
ICJ-S får bidrag från FBA
 Fler nyheter
ICJ Genève
|
