Facebook I media Kontakta oss

Månadens medlem: Caroline Szyber

foto: carolineszyber.se

foto: carolineszyber.se

När debatten om det så kallade näthatet blossade upp på nytt i början av året berättade hon om politikerkollegor som avstår från att skriva om integration och invandring för att de inte orkar med kommentarerna och hoten. Caroline Szyber, riksdagsledamot och tidigare ordförande i ICJ-S, tycker att skyddet för den personliga integriteten är för svagt. Dagens regelverk leder, menar hon, till självcensur.  

Har du själv påverkats av hatet?

–  Jag har själv drabbats, men jag skulle aldrig undvika ett ämne för att det föranleder vissa kommentarer. Men jag vet flera som gör det. Denna självcensur är väldigt farlig, säger Szyber, som menar att integritetsskyddet väger för lätt i lagstiftningsprocessen.

– Jag tycker lagstiftningen behöver ses över utifrån den tekniska utveckling som skett, idag är det svårt få någon fälld för förtal eller hot på nätet.

I slutet av februari – efter Uppdrag Gransknings uppmärksammade inslag om ärekränkningar av och hot mot kvinnliga journalister – medverkade Caroline Szyber tillsammans med Nils Funcke, journalist, Martin Brinnen, jurist vid Datainspektionen, Mårten Schultz, professor i civilrätt, Jerker Asplund, kammaråklagare, och Daniel Westman, forskare i rättsinformatik, i ICJ-S paneldebatt om det så kallade näthatet.

Daniel Westman menar att juridiken bara är en liten del av lösningen. Håller du med?

– Trots att jag är politiker tycker jag inte man ska ha en övertro på lagar, det krävs  mycket mer än lagstiftning för att lösa problemet. Alla förslag är välkomna, vi behöver verkligen titta mer på trygghet på nätet. Och vi behöver en bredare diskussion om brottsligheten på nätet.

Hennes parti, Kristdemokraterna, förordar i likhet med bland andra Datainspektionen och Yttrandefrihetskommitténs ordförande Göran Lambertz en generell straffbestämmelse om integritetsintrång.

I kommitténs slutbetänkande, som presenterades i augusti i fjol, reserverade partikollegan Ingvar Svensson sig i frågan med motiveringen att Sverige inte uppfyller Europakonventionens krav:

”Publicering av foton eller artiklar som angår en persons privatliv och som inte kan anses utgöra ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse utgör en kränkning av personens rätt till skydd för privatlivet enligt artikel 8 i konventionen. Såvitt jag begriper finns inte ett effektivt rättsmedel mot sådana kränkningar.”

Är vi förpliktade att införa ett nytt tryckfrihetsbrott?

– Ja, när det gäller rätten till privatliv menar vi det. Det finns ju exempelvis rättsfall gällande påträngande fotografering. Men när det gäller näthat är det lite svårare.

Kommittén utredde inte frågan om hets mot transpersoner och funktionshindrade. Finns det något som talar emot en komplettering?

– De sade att de inte hann men ville att detta skulle in i annan utredning och jag hoppas det kommer utredas. Jag har själv lagt motion om det i riksdagen.

Under seminariet diskuterades också frågan om att låta fler förtalsärenden falla under allmänt åtal.

Kammaråklagare Jerker Asplund reserverade sig mot alltför drastiska ändringar med hänvisning till att myndigheterna, och särskilt då Polisens IT-forensiker, skulle få svårt att hantera anmälningarna.

Yttrandefrihetskommittén föreslog att åtalsbegränsningen skulle mjukas upp genom att slopa kravet på särskilda skäl.

– Det kommer leda till att målsäganden inte alltid kommer vara tvungen att driva processen själv och kan leda till att fler får upprättelse genom rättsprocess, säger Caroline Szyber.

– Jag tycker det är ett intressant förslag. Det innebär inte att alla fall automatiskt ska falla under allmänt åtal men att det ska bli lättare än idag.

Finns det andra sätt att ge enskilda bättre möjligheter att värja sig?

– Flera intressanta tankar kom fram under seminariet, som förslaget om en nätombudsman. Jag tar med mig dessa till när jag träffar justitiedepartementet och det arbete som pågår där.

 

Månadens medlem: Caroline Szyber

Caroline Szyber är statsvetare och jurist. Hon lämnade tillvaron som praktiskt verksam jurist för att arbeta med rättsfrågor på riksdagskansliet. Idag är hon riksdagsman, ledamot i justitieutskottet och en synlig debattör i rättspolitiska frågor.

Född: 1981
Utbildning: Jur. kand., Pol. mag. i statsvetenskap

Riksdagsledamot sedan 2010
Rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna
Ledamot i justitieutskottet och suppleant i EU-nämnden och konstitutionsutskottet

Ordförande för Svensk-Taiwanesiska parlamentarikerförbundet, ledamot i ActionAids och Kics styrelser, tidigare styrelseledamot och ordförande i ICJ-S.

Caroline Szyber har tidigare arbetat på advokatbyrå, Röda korset och på näringsdepartementets rättsenhet.

Text: Fredrik Svärd


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2022 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen