Facebook I media Kontakta oss

Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.


DAG: 6 december 2023
TID: 18:30 – 21:00
PLATS: ABF Sveavägen 41

ARRANGÖRER
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Arena Idé och ABF

KVÄLLENS TEMA
Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.

Det är ett flagrant brott mot en av de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen
artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla medlemmar i sina internationella förbindelser ska
avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig (i) riktat mot någon annan stats territoriella
integritet eller (ii) politiska oberoende, eller (iii) på annat sätt som är oförenligt med FN:s
ändamål. Ryska Federationen begår även andra brott som är allvarliga förbrytelser mot
Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund måste statssamfundet agera – också på det
rättsliga området.
Situationen i Ukraina är för närvarande utomordentligt allvarlig. En permanent medlem i FN:s
säkerhetsråd – Ryska Federationen – har angripit Ukraina. Det är ett flagrant brott mot en av
de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla
medlemmar i sina internationella förbindelser ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld,
vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på
annat sätt som är oförenligt med FN:s ändamål. Dessutom utförs brott som är
allvarliga förbrytelser mot Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund
måste statssamfundet agera – också på det rättsliga området.
Vi vill under kvällen diskutera och informera om den oberoende undersökningskommissionen
för Ukraina – The Independent International Commission of Inquiry on Ukraine – som
inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 med den norske domaren
Erik Møse som ordförande.
Vidare har likaså den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) väckt åtal mot
president Putin för brott mot mänskligheten. Den frågan kommer att avhandlas, liksom
problemet att ICC inte har jurisdiktion över aggressionsbrottet. Det är nämligen det brottet
som begåtts av det ledande skiktet i Ryssland och som orsakat alla krigsförbrytelser, brott mot
mänskligheten och förmodligen också folkmord som begåtts i Ukraina.
I denna situation är det viktigt att ta upp initiativet till att inrätta en särskild tribunal
inför vilken Putin och andra höga befattningshavare i Ryssland kan ställas inför rätta. Detta
har lagts fram av David Crane, f.d. chefsåklagare i den särskilda domstolen för Sierra Leone,
Irwin Cotler, f.d. justitieminister i Kanada, och Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta
Nationerna.

Medverkande under kvällen.
Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta Nationerna.
Erik Møse norsk domare och ordförande för The Independent International Commission of
Inquiry on Ukraine – som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 –
per zoom
Erik Fågelsbo åklagare inom Euro just – per zoom
Moderator är Stellan Gärde
Välkommen

MÖTE om Barnens Rättigheter

VÄLKOMMNA 

Inbjudan

till Juristkommissionens öppna möte om Barns rättigheter på ABF 5 oktober kl 18:30

Sveavägen 41 – Stockholm


Stellan Gärde       Paul Lappalainen 

Ordförande           Ordförande

Utnämning av myndighetschefer

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen kräver justeringar 

Myndighetscheferna har en mycket stark operativ ställning som är av stor vikt vad avser myndigheternas respekt för mänskliga rättigheter.

Tillsättning av viktigare chefer som rikspolischef, riksåklagare, Säpochef, ÖB m.fl. som utövar statens våldsmonopol har stor betydelse för en myndighets självständighet och hur myndigheterna respekterar mänskliga rättigheter.

Regeringen tar idag traditionellt ibland oreglerade underhandskontakter med oppositionen för att få en bred acceptans vid vissa viktigare tillsättningar. Detta är dock inte formellt reglerat varför frågan uppkommer om detta behöver regleras.

Juristkommissionen anser att regeringens tillsättningar av vissa centrala generaldirektörer bör ske genom ett ökat transparent förfarande efter öppen meritvärdering. Vidare att en minoritet i riksdagen bör kunna begära att få genomföra en offentlig utfrågning av en person som föreslagits till generaldirektör. Därtill bör riksdagen kunna stoppa olämpliga utnämningar – när det visat sig till exempel att brottslig verksamhet eller annan oacceptabel verksamhet belastar den föreslagna personen. 

Dessa möjligheter bör övervägas inte bara men främst för att förhindra att tillfälliga populistiska auktoritära majoriteter missbrukar tillsättningsförfarandet för att politiskt kunna utnyttja myndighetschefernas maktpositioner till sin egen politiska fördel.

Juristkommissionen föreslår:

* Ett transparent förfarande tillämpas vid tillsättning av myndighetschefer och att alla myndighetschefstjänster utannonseras;

* En riksdagsminoritet får rätt att begära öppna utfrågningar av föreslagna myndighetschefer och därtill få möjlighet att lägga in effektivt veto mot uppenbart olämpliga tillsättningar;

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen 

Stellan Gärde, Ordförande

Mail: secretariat@icj-sweden.org

Om Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen: 

Den svenska avdelningen av juristkommissionen skapades strax efter inrättandet av den Genèvebaserade Internationella Juristkommissionen år 1952 och arbetar för att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper i Sverige och internationellt.

På nationell nivå arbetar avdelningen för att säkerställa Sveriges internationella och regionala och grundlagsenliga skyldigheter på människorättsområdet. Vi arbetar för att enskildas rättigheter är effektiva, att rättsväsendet är självständigt och ansvarsskyldigt, att respekt föreligger för lagen och arbetar för att stärka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna. Avdelningen arbetar för likhet inför lagen och icke-diskriminering, samt hävdar rätten till en rättvis rättegång en rätt i sig samt tar aktivt motstånd när kränkningar sker av rättigheter.  I Sverige utformar vi ett rättspolitiskt program under medverkan från medlemmarna och arbetar i olika arbetsgrupper på olika rättsområden.  Vi anordnar i Sverige debatter och seminarier om aktuella frågor och samarbetar med andra rättighetsorganisationer för att ställa krav på åtgärder vid pågående enskilda och strukturella kränkningar i samhället. Vi avger remissvar på utredningar och skriver artiklar.  

Avdelningen arbetar även på det internationella planet regelbundet i andra länder och skriver rapporter om övergrepp, övervakar rättegångar samt samarbetar med lokala organisationer som bedriver rättighetsfrågor i syfte att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

PROGRAM för RÄTTSSTATEN SVERIGE 2023

Nu har PROGRAM för RÄTTSSTATEN SVERIGE uppdaterats.

Vi har för bättre tillgänglighet delat upp programmet i 6 delar.

  • Inledning
  • Skyddet för vår demokrati och rättssäkerhet
  • Enskilda personers mänskliga rätt
  • FN, EU och Europakonventionen
  • Diskriminering, rättighetsfrågor, urfolk och minoriteter
  • Frihetsberövande, brott och straff

Många synpunkter och snabb rättsutveckling har inneburit många förändringar och justeringar.

Vi kommer hädanefter fortlöpande uppdatera programmet i de delar där förändringar sker varefter och markera detta med datum i texten.

Du är välkomna med nya synpunkter och förslag! Mail: secretariat@icj-sweden.org

Många hälsningar,

Paul Lappalainen Ordförande

Stellan Gärde Ordförande

TRYCK PÅ LÄNKARNA nedan så kommer du in i programmet

Seminarium: Var och en – hur kan de mänskliga rättigheterna stärkas i vår tid?

Inspelningen av seminariumet som ägde rum 30 mars och som diskuterar Ferdinand von Schirachs initiativ med ett särskilt fokus på förslaget om rätten till digitalt självbestämmande. Läs mer om von Schirachs initiativ här: https://www.jeder-mensch.eu/informationen/?lang=en

Medverkande är; Annette von Sydow (ordförande ICJ-S), Stellan Gärde (ordförande ICJ-S), Lisa Pelling (Arena Idé), Eva Bertram (chef för initiativet ”Everyone”, Berlin), Jan Rosén (professor i civilrätt vid Stockholms universitet), Claes Granmar (forskare i Europarätt och docent vi den juridiska institutionen), Daniel Westman (oberoende rådgivare och forskare specialiserad på it- och medierätt).

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Problem med att starta inspelningen? Testa byt webbläsare!

https://fb.watch/c5cGWow4eS/

Justitiekanslern – ett hot mot domstolarnas oberoende

Här kommer inspelningen av seminariumet som gästades av Justitiekanslern Mari Heidenborg. Diskussionen berörde JK:s uttalande och behovet av att begränsa JK:s tillsyn av domstolarna. Andra frågor som berördes är domarnämndens reglering, reglerna i grundlagen om möjligheten att avskaffa demokratin, domstolsverkets styrning samt vem som tillsätter Rikspolischefen, Chefsåklagaren och ÖB och betydelsen av detta.

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Har ni strul med att starta videon, testa byta webbläsare.

https://www.facebook.com/watch/?v=1433558673732618&extid=NS-UNK-UNK-UNK-IOS_GK0T-GK1C&ref=sharing

Justitiekanslern roll

Justitiekanslern (JK) existens och verksamhet är delvis bestämd i regeringsformen. JK har, utöver att företräda staten i mål där staten är instämd i domstolarna, att även på regeringens uppdrag övervaka och vidta åtgärder, exempelvis utreda och vidta disciplinära åtgärder mot domare i domstolarna och advokater. JK är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område och tillsätts av och lyder under

regeringen. JK Mari Heidenborg har under 2022 själv aktualiserat faran för att JK:s uppgift – att kontrollera domstolarna, deras domare samt advokaterna – under en populistisk och auktoritär regering som tillsatt en lojal JK skulle kunna använda JK för att påverka domare och advokater. Att detta kan innebära en fara för vår demokrati och domstolarnas självständighet är ingen omöjlighet om vi får en populistisk och auktoritär regering.

JK Mari Heidenborg föreslår själv att denna roll som övervakare av domstolarna bör tas bort från JK:s uppgifter.

Juristkommissionen anser att Justitiekanslerns roll som övervakare av domare tas bort och läggs inom ramen för en enhet under Domarnämnden. Det sak noteras att Grundlagsutredningen i mars 2023 har lagt ett förslag om ändring i grundlag i enlighet med Juristkommissionens och JK:s förslag.


Rädda svensk demokrati från svensk populism

Vi måste får ett skydd för vår demokrati före valet 2022.
Vi vill inte att det ska vara så lätt som nu att kuppa den svenska demokratin.

Regeringsformens regler om demokrati och rättigheter har i dag ett svagt skydd. En enkel majoritet (51%) i riksdagen kan idag genom två beslut med ett mellanliggande extra val på bara 14 månader upphäva våra regler om demokrati och rättigheter. Andra viktiga lagar, exempelvis vallagen och budgetlagen som är grunden för våra fria val, kan ändras med ett beslut med enkel majoritet.

Vi kan inte vänta fem år till 2026 för att få detta ändrat.

Se vidare avd 1 i vårt Program för Rättsstaten Sverige


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2024 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen