Facebook I media Kontakta oss

PROGRAM för RÄTTSSTATEN SVERIGE 2023

Nu har PROGRAM för RÄTTSSTATEN SVERIGE uppdaterats.

Vi har för bättre tillgänglighet delat upp programmet i 6 delar.

  • Inledning
  • Skyddet för vår demokrati och rättssäkerhet
  • Enskilda personers mänskliga rätt
  • FN, EU och Europakonventionen
  • Diskriminering, rättighetsfrågor, urfolk och minoriteter
  • Frihetsberövande, brott och straff

Många synpunkter och snabb rättsutveckling har inneburit många förändringar och justeringar.

Vi kommer hädanefter fortlöpande uppdatera programmet i de delar där förändringar sker varefter och markera detta med datum i texten.

Du är välkomna med nya synpunkter och förslag! Mail: secretariat@icj-sweden.org

Många hälsningar,

Paul Lappalainen Ordförande

Stellan Gärde Ordförande

TRYCK PÅ LÄNKARNA nedan så kommer du in i programmet

”Vilken roll spelar DO, BO och MR-Institutet i dessa tider när mänskliga rättigheter urholkas”

Ett seminarium

Den 16 maj höll Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen ett seminarium med medverkan av BO Juno Blom, DO Lars Arrhenius och MR-Institutets Fredrik Malmberg.

Seminariet leddes av Stellan Gärde, ordförande i Juristkommissionen.

Olika möjligheter och mandat

Det konstaterades att även om alla dessa tre myndigheter har ett generellt uppdrag att bevaka mänskliga rättigheter från olika perspektiv har de mycket olika möjligheter och mandat att driva frågor. Medan DO har möjlighet att driva enskilda ärenden saknar BO denna möjlighet. Samtliga tre lyder under regeringen men är formellt oberoende. Att utöva tillsyn och driva mål är viktiga funktioner för DO uppgav Lars Arrhenius. Access to justice och rättsstatsbegreppet är viktiga delar i arbetet för att upprätthålla rättigheter. I början av maj kommer frågan om en särskild standard för ombudsmän behandlas i Europaparlamentet. Detta kan få betydelse för hur de olika myndigheterna ska fungera i framtiden.

Svek mot barnen

BO Juno Blom lyfte särskilt statens svek mot barnen, framför allt de som omhändertagits och placerats via Statens Institutionsstyrelse. Barn som begår våldsbrott har ofta blivit svikna av skolan och osynliggjorda. Flickor i hederskultur söker skydd i gängen från den egna familjen. Det är ett stort bekymmer att 600 barnfamiljer per år blir vräkta från sin bostad liksom att många barn tvingas bo långa perioder på kvinnojourer för att sociala myndigheter inte kan ordna annat boende.

MR-institutet

MR-institutets Fredrik Malmberg berättade att liknande myndigheter finns i 120 länder. Expertrådet med 20 företrädare för civilsamhället nominerar till institutets styrelse som i sin tur tillsätter direktören. Man för en tät dialog med rättighetsbärarna. Fredrik Malmberg uppmärksammade den nyligen utgivna årsrapporten som ger en god överblick över statusen för mänskliga rättigheter i Sverige.

Brottsbekämpningen

Samtliga företrädare hade synpunkter på brottsbekämpningen. Fredrik Malmberg menade att en rad av de åtgärder som införts eller föreslagits är tveksamma. Det brottsförebyggande arbetet har gått bakåt och det finns ett behov av en nationell strategi. Lars Arrhenius upplyste att DO avstyrkt visitationszoner och att man skulle önska möjligheten att få utöva tillsyn över polisen.

Stöd till civilsamhället

Stellan Gärde lyfte frågan om hur de tre myndigheterna kan stödja civilsamhället och vilka skyldigheter staten har i dessa tider när mycket av statens stöd skärs ned. Han påtalade också ansvaret att bevaka hur ny lagstiftning tillämpas.  Både BO, DO och MR Institutet  organisationerna har ett utvecklat samarbete med civilsamhälles-organisationer. Samtliga tre myndigheter har även expertråd knutna till sig.

Vid granskningar av Sverige internationellt kommer det kommunala självstyret upp som en ursäkt för staten att inte följa rättighetskonventioner vilket inte är acceptabelt. Sverige har inte heller anslutit sig till tilläggsprotokoll om enskild klagorätt varken när det gäller barnkonventionen eller ekonomiska och sociala frågor.

Sammanfattningsvis konstateras att civilsamhällsorganisationer måste fortsätta ställa krav på myndigheter och staten för att förbättra hur individers mänskliga rättigheter bevakas och tillvaratas i Sverige.

Vid pennan

Maria Appelbom

ordförande i Juristkommissionen.

Ny styrelse

har valts för Juristkommissionen för verksamhetsåret 2024/2025

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Ordföranden

Stellan Gärde Ordförande

Maria Appelblom Ordförande

Styrelseledamöter

  • Mayram Arfaoui advokat
  • Olle Jansson advokat
  • Paul Lappalainen, svensk amerikansk jurist
  • Ola Linder, jur. kand. arbetar på Institutet för mänskliga rättigheter
  • Joakim Lundqvist advokat
  • Maria Nilsson, mänskligrättighetsjurist, CERD, CEDAW och socialrätt
  • Anna Rogalska Hedlund, jur. kand. – ombud i klimatmålet Aurora m.fl
  • Jan Rosén professor
  • Mikael Westerlund advokat
  • Solveig Wollstad fd åklagare
  • Michael Pålsson advokat, arbets-och förmögenhets rättare. Författare och debattör i rättsstats- och demokratifrågor.
  • Yasmin Sazvar von Nottbeck biträdande Jurist på advokatbyrå och har utformat Juristkommissionens remiss över Visitationszoner.
  • Milan Hedati. Jur stud, president ELSA
  • Frida Nygren Björk.  Jur stud, ledamot i ELSAs styrelse och med i Elsas internationella arbetsgrupp.

Revisorer

Terese Ingman, revisor

Tom Johansson, suppleant

Juristkommissionen ryter till

Vill inte att regeringen själv ska kunna införa undantagstillstånd

Till Justitiedepartementet

Remissvar över betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75)

(dnr Ju2023/02742)

Utgångspunkter och avgränsning

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (Juristkommissionen) yttrar sig med utgångspunkt i sitt uppdrag att främja mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer. Avdelningen ska särskilt verka för domstolsväsendets och advokatkårens oberoende, för respekten för lagarna, stärkande av individens grundläggande rättigheter och friheter och för den enskildes rätt till prövning av sådana fri- och rättigheter genom domstol.

Övergripande synpunkter

Juristkommissionen har konstaterat att en allmänt accepterad bedömning är att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter av det slag som tagit makten i Ungern och tidigare i Polen. Politisering av domstolsväsende, media och akademi i dessa länder talar ett tydligt språk: det motverkar medborgares rätt till grundläggande fri- och rättigheter.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter finner stöd i ett flertal artiklar som exempel SvJT 2017 s. 1 av Fredrik Wersäll, f.d. president i Svea hovrätt, och SvJT 2017 s.345 av Mats Melin, f.d. justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och Stefan Lindskog, f.d. ordförande i Högsta domstolen.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter ligger även till grund för en analys och förslag i utredningen SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende som leddes av Högsta domstolens ordförande Anders Eka.

Där föreslås enhälligt att en tillfällig, i värsta fall dessutom extrem, majoritet inte enkelt ska kunna göra ändringar i våra grundlagar som reglerar demokratin och mänskliga rättigheter. En tillfällig enkel majoritet, 51 procent, i riksdagen ska inte kunna upphäva reglerna på det sätt som är möjligt idag. Endast en kvalificerad majoritet, två tredjedelar av alla riksdagsledamöter, föreslås kunna göra ändringar av grundlagen. Detta för att stärka skyddet mot tillfälliga auktoritära krafter nu i en tid då demokratin sätts på undantag i många länder världen över.

Trots denna accepterade bedömning av Sveriges utsatta läge idag och att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter har utredningen SOU 2023:75 om Stärkt konstitutionell beredskap, som nu remitterats av regeringen, föreslagit att regeringen själv ska få avgöra om, när och hur ett undantagstillstånd ska införas och ha kompetens att lagstifta och ändra lag utan riksdagens medgivande. Detta står i tydlig motsats till de tidigare förfäktade uppfattningarna av våra högsta jurister och den tidigare utredningens slutsats om faran för vad en tillfällig extrem politisk majoritet kan vidta för åtgärder.

För att Sverige ska ha ett starkt skydd för demokratin och andra mänskliga rättigheter måste makten att utlysa undantagstillstånd fortsatt ligga hos en kvalificerad majoritet i riksdagen, inte i en regel i regeringsformen som automatiskt ger regeringen denna makt. Därför ska förslaget om att regeringen själv ska kunna bestämma när och hur undantagstillstånd ska utlysas inte införas.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Stellan Gärde ​ Paul Lappalainen

Ordförande​​ Ordförande

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.


DAG: 6 december 2023
TID: 18:30 – 21:00
PLATS: ABF Sveavägen 41

ARRANGÖRER
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Arena Idé och ABF

KVÄLLENS TEMA
Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.

Det är ett flagrant brott mot en av de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen
artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla medlemmar i sina internationella förbindelser ska
avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig (i) riktat mot någon annan stats territoriella
integritet eller (ii) politiska oberoende, eller (iii) på annat sätt som är oförenligt med FN:s
ändamål. Ryska Federationen begår även andra brott som är allvarliga förbrytelser mot
Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund måste statssamfundet agera – också på det
rättsliga området.
Situationen i Ukraina är för närvarande utomordentligt allvarlig. En permanent medlem i FN:s
säkerhetsråd – Ryska Federationen – har angripit Ukraina. Det är ett flagrant brott mot en av
de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla
medlemmar i sina internationella förbindelser ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld,
vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på
annat sätt som är oförenligt med FN:s ändamål. Dessutom utförs brott som är
allvarliga förbrytelser mot Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund
måste statssamfundet agera – också på det rättsliga området.
Vi vill under kvällen diskutera och informera om den oberoende undersökningskommissionen
för Ukraina – The Independent International Commission of Inquiry on Ukraine – som
inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 med den norske domaren
Erik Møse som ordförande.
Vidare har likaså den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) väckt åtal mot
president Putin för brott mot mänskligheten. Den frågan kommer att avhandlas, liksom
problemet att ICC inte har jurisdiktion över aggressionsbrottet. Det är nämligen det brottet
som begåtts av det ledande skiktet i Ryssland och som orsakat alla krigsförbrytelser, brott mot
mänskligheten och förmodligen också folkmord som begåtts i Ukraina.
I denna situation är det viktigt att ta upp initiativet till att inrätta en särskild tribunal
inför vilken Putin och andra höga befattningshavare i Ryssland kan ställas inför rätta. Detta
har lagts fram av David Crane, f.d. chefsåklagare i den särskilda domstolen för Sierra Leone,
Irwin Cotler, f.d. justitieminister i Kanada, och Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta
Nationerna.

Medverkande under kvällen.
Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta Nationerna.
Erik Møse norsk domare och ordförande för The Independent International Commission of
Inquiry on Ukraine – som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 –
per zoom
Erik Fågelsbo åklagare inom Euro just – per zoom
Moderator är Stellan Gärde
Välkommen

MÖTE om Barnens Rättigheter

VÄLKOMMNA 

Inbjudan

till Juristkommissionens öppna möte om Barns rättigheter på ABF 5 oktober kl 18:30

Sveavägen 41 – Stockholm


Stellan Gärde       Paul Lappalainen 

Ordförande           Ordförande

Utnämning av myndighetschefer

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen kräver justeringar 

Myndighetscheferna har en mycket stark operativ ställning som är av stor vikt vad avser myndigheternas respekt för mänskliga rättigheter.

Tillsättning av viktigare chefer som rikspolischef, riksåklagare, Säpochef, ÖB m.fl. som utövar statens våldsmonopol har stor betydelse för en myndighets självständighet och hur myndigheterna respekterar mänskliga rättigheter.

Regeringen tar idag traditionellt ibland oreglerade underhandskontakter med oppositionen för att få en bred acceptans vid vissa viktigare tillsättningar. Detta är dock inte formellt reglerat varför frågan uppkommer om detta behöver regleras.

Juristkommissionen anser att regeringens tillsättningar av vissa centrala generaldirektörer bör ske genom ett ökat transparent förfarande efter öppen meritvärdering. Vidare att en minoritet i riksdagen bör kunna begära att få genomföra en offentlig utfrågning av en person som föreslagits till generaldirektör. Därtill bör riksdagen kunna stoppa olämpliga utnämningar – när det visat sig till exempel att brottslig verksamhet eller annan oacceptabel verksamhet belastar den föreslagna personen. 

Dessa möjligheter bör övervägas inte bara men främst för att förhindra att tillfälliga populistiska auktoritära majoriteter missbrukar tillsättningsförfarandet för att politiskt kunna utnyttja myndighetschefernas maktpositioner till sin egen politiska fördel.

Juristkommissionen föreslår:

* Ett transparent förfarande tillämpas vid tillsättning av myndighetschefer och att alla myndighetschefstjänster utannonseras;

* En riksdagsminoritet får rätt att begära öppna utfrågningar av föreslagna myndighetschefer och därtill få möjlighet att lägga in effektivt veto mot uppenbart olämpliga tillsättningar;

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen 

Stellan Gärde, Ordförande

Mail: secretariat@icj-sweden.org

Om Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen: 

Den svenska avdelningen av juristkommissionen skapades strax efter inrättandet av den Genèvebaserade Internationella Juristkommissionen år 1952 och arbetar för att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper i Sverige och internationellt.

På nationell nivå arbetar avdelningen för att säkerställa Sveriges internationella och regionala och grundlagsenliga skyldigheter på människorättsområdet. Vi arbetar för att enskildas rättigheter är effektiva, att rättsväsendet är självständigt och ansvarsskyldigt, att respekt föreligger för lagen och arbetar för att stärka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna. Avdelningen arbetar för likhet inför lagen och icke-diskriminering, samt hävdar rätten till en rättvis rättegång en rätt i sig samt tar aktivt motstånd när kränkningar sker av rättigheter.  I Sverige utformar vi ett rättspolitiskt program under medverkan från medlemmarna och arbetar i olika arbetsgrupper på olika rättsområden.  Vi anordnar i Sverige debatter och seminarier om aktuella frågor och samarbetar med andra rättighetsorganisationer för att ställa krav på åtgärder vid pågående enskilda och strukturella kränkningar i samhället. Vi avger remissvar på utredningar och skriver artiklar.  

Avdelningen arbetar även på det internationella planet regelbundet i andra länder och skriver rapporter om övergrepp, övervakar rättegångar samt samarbetar med lokala organisationer som bedriver rättighetsfrågor i syfte att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Public Service – behöver ett bättre skydd

Inspelningen av mötet som ägde rum 17 maj och som diskuterar Public Service roll i en politiskt orolig tid – där olika media, inte minst public service-företag, i vissa europeiska länder marginaliseras och ställs under politisk kontroll.

Medverkande är; Stellan Gärde (ordförande ICJ-S), Jan Rosén (professor i civilrätt vid Stockholms universitet), Olle Wästberg (diplomat och publicist), Mats Olin (Chefen för Näringslivets medieinstitut) mfl.

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Problem med att starta inspelningen? Testa byt webbläsare!

https://fb.watch/dbhQ5kFo-P/

Juristkommissionen anser att följande ändringar behöver görs:

  1. Public service ges ett mer preciserat och förstärkt grundlagsskydd

både avseende på existens och finansiellt godtagbara förhållanden.

2. Ledamöterna i förvaltningsstiftelsens styrelse utses efter nominering

av ett i grundlag reglerat förslagsorgan, vilket ska konstitueras –

vad avser sammansättning och uppgift – enligt regler som likaledes

anges i grundlag på samma sätt som förslagits beträffande ett förslagsorgan

för domarnämnden. Förslagsorganet ska således ange

vilka ledamöter som ska sitta i Verksamhetsstiftelsens styrelse och

ska därvid tillse att ingen av ledamöterna är aktiv politiker, riksdagsledamot,

ledamot av regeringen eller anställd i Regeringskansliet.

3. Tillägg i grundlagen görs i följande delar av RF:

· av en ny punkt 7 i RF 8:2 med lydelsen: ”existensen av och

grunderna för radio- och tv-verksamhet i allmänhetens

tjänst”.

4. i RF 8:17 tredje stycket: ”Första stycket tillämpas också vid

stiftandet av sådan lag som avses i RF 8:2 § första stycket

punkterna 4 och 7.”

5. i RF 8:18 andra stycket tredje meningen: ”Vid ändring eller

upphävande av sådan lag som avses i RF 8:2 första stycket

punkterna 4 och 7 tillämpas RF 8:17 § första stycket.”

6. Public Service finansieras av en public service-avgift som

behandlas utanför statsbudgetens utgiftssida.


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2024 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen