Facebook I media Kontakta oss

Justitiekanslern – ett hot mot domstolarnas oberoende

Här kommer inspelningen av seminariumet som gästades av Justitiekanslern Mari Heidenborg. Diskussionen berörde JK:s uttalande och behovet av att begränsa JK:s tillsyn av domstolarna. Andra frågor som berördes är domarnämndens reglering, reglerna i grundlagen om möjligheten att avskaffa demokratin, domstolsverkets styrning samt vem som tillsätter Rikspolischefen, Chefsåklagaren och ÖB och betydelsen av detta.

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Har ni strul med att starta videon, testa byta webbläsare.

https://www.facebook.com/watch/?v=1433558673732618&extid=NS-UNK-UNK-UNK-IOS_GK0T-GK1C&ref=sharing

Justitiekanslern roll

Justitiekanslern (JK) existens och verksamhet är delvis bestämd i regeringsformen. JK har, utöver att företräda staten i mål där staten är instämd i domstolarna, att även på regeringens uppdrag övervaka och vidta åtgärder, exempelvis utreda och vidta disciplinära åtgärder mot domare i domstolarna och advokater. JK är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område och tillsätts av och lyder under

regeringen. JK Mari Heidenborg har under 2022 själv aktualiserat faran för att JK:s uppgift – att kontrollera domstolarna, deras domare samt advokaterna – under en populistisk och auktoritär regering som tillsatt en lojal JK skulle kunna använda JK för att påverka domare och advokater. Att detta kan innebära en fara för vår demokrati och domstolarnas självständighet är ingen omöjlighet om vi får en populistisk och auktoritär regering.

JK Mari Heidenborg föreslår själv att denna roll som övervakare av domstolarna bör tas bort från JK:s uppgifter.

Juristkommissionen anser att Justitiekanslerns roll som övervakare av domare tas bort och läggs inom ramen för en enhet under Domarnämnden. Det sak noteras att Grundlagsutredningen i mars 2023 har lagt ett förslag om ändring i grundlag i enlighet med Juristkommissionens och JK:s förslag.


Seminarium: Tillgång till rättvisa?

Med ”access to justice” avses enskildas möjlighet att utkräva sina rättigheter – ytterst genom domstol. Inom ramen för access to justice-rörelsen har fokus riktats mot olika praktiska hinder, s.k. ”access barriers”, som försvårar eller omöjliggör för enskilda att hävda sina rättigheter.

Under seminariet kommer vi att diskutera några sådana hinder, särskilt de kostnader som är förenade med en domstolsprocess. Vi kommer också att samtala om situationen på olika rättsområden, inklusive straff-, civil- och förvaltningsprocess. Exempelvis hur rättegångskostnadsreglerna påverkar i praktiken och hur förutsättningarna är för internationella processer mot staten.N

Kolla länken nedan:

https://www.facebook.com/nbvmitt/videos/380601133316153

Deltagare:

Ola Linder, jurist, Independent Living Institute

Sebastian Wejedal
Jur. dr/lektor i processrätt vid Göteborgs universitet. Forskat kring access to justice-relaterade frågor och om rättegångskostnader.

Moderator:
Legal Counsel Stellan Gärde, ICJ- Svenska avdelningen av Internationella juristkomissionen.

Arrangör:
NBV Mitt

e.u. Yasameen Wali

Puplic Service är hotad?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.jpeg

Ett oberoende och starkt public service har ett stort demokratiskt värde för hela samhället. Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio har onekligen ett betydande samhällsuppdrag. Vi lever dock i en omvälvande tid för medierna och en högst angelägen fråga är vilka förutsättningar som bör ges ett modernt public service som är tillgängligt och relevant för publiken. Ett adekvat grundlagsskydd kan vara på sin plats!

Jan Rosén, professor i civilrätt, SU, och föreståndare för forskningsgruppen i medierätt samtalar med Legal Counsel Stellan Gärde, Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen.

Ladda ner här:

Juristkommissionen föreslår:

Public service ges ett mer preciserat och förstärkt grundlagsskydd både avseende på existens och finansiellt godtagbara förhållanden. Ledamöterna i förvaltningsstiftelsens styrelse utses efter nominering av ett i grundlag reglerat förslagsorgan, vilket ska konstitueras – vad avser sammansättning och uppgift – enligt regler som likaledes anges i grundlag på samma sätt som förslagits beträffande ett förslagsorgan för domarnämnden. Förslagsorganet ska således ange vilka ledamöter som ska sitta i Verksamhetsstiftelsens styrelse och ska därvid tillse att ingen av ledamöterna är aktiv politiker, riksdagsledamot, ledamot av regeringen eller anställd i Regeringskansliet.

Tillägg i grundlagen görs i följande delar av RF:

  1. av en ny punkt 7 i RF 8:2 med lydelsen: ”existensen av och grunderna för radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst”.

2. i RF 8:17 tredje stycket: ”Första stycket tillämpas också vid stiftandet av sådan lag som avses i RF 8:2 § första stycket punkterna 4 och 7.”

3. RF 8:18 andra stycket tredje meningen: ”Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i RF 8:2 första stycket punkterna 4 och 7 tillämpas RF 8:17 § första stycket.”

4. Public Service finansieras av en public service-avgift som behandlas utanför statsbudgetens utgiftssida.

Hur kan vi skydda demokratin mot populismen?

Föreläsning med Stellan Gärde om skyddet av demokratin mot populismen.

Föreläsningen är en del av en föreläsningsserie inom projektet ”Demokrati 100 år”, där studieförbundet NBV arbetar för att stärka Sveriges demokrati. Det gör NBV genom folkbildande insatser, föreläsningar och studiematerial speciellt framtagna om hur vår demokrati fungerar.

Länk:

Watch | Facebook

enligt uppdrag

Yasameen Wali

Rädda svensk demokrati från svensk populism

Vi måste får ett skydd för vår demokrati före valet 2022.
Vi vill inte att det ska vara så lätt som nu att kuppa den svenska demokratin.

Regeringsformens regler om demokrati och rättigheter har i dag ett svagt skydd. En enkel majoritet (51%) i riksdagen kan idag genom två beslut med ett mellanliggande extra val på bara 14 månader upphäva våra regler om demokrati och rättigheter. Andra viktiga lagar, exempelvis vallagen och budgetlagen som är grunden för våra fria val, kan ändras med ett beslut med enkel majoritet.

Vi kan inte vänta fem år till 2026 för att få detta ändrat.

Se vidare avd 1 i vårt Program för Rättsstaten Sverige

INSTÄLLT


seminarium om Rättsliga åtgärder inom Miljö och klimaträtt

den 12 maj är inställt på grund av den rådande situationen med coronaviruset. Mer information om nya datum kommer under augusti.

Legal Counsel Stellan Gärde och Annette von Sydow

Ordföranden

Enligt Uppdrag

Yasameen Wali


Smittskyddslagen, regeringsformen och skyddet för våra mänskliga rättigheter

Regeringens befogenheter har varit en av de frågor som aktualiserats i anledning av Covid-19 smittan och dess spridning

Sedan flera remissinstanser yttrat sig, justerades regeringens förslag till tillägg i smittskyddslagen så att riksdagen ges en kontrollmöjlighet och regeringens befogenheter förtydligades och starkt begränsades. F.d. hovrättspresidenten i Svea Hovrätt, Johan Hirschfeldt har skrivit en intressant och klargörande kommentar om tilläggen i smittskyddslagen och hur regeringsformen begränsar regeringens befogenheter.

Se Johans bifogade PM

Legal Counsel Stellan Gärde                                Annette von Sydow

Ordförande                                                                Ordförande

enligt uppdrag

Yasameen Wali.

Information till medlemmar i samband med coronaviruset

Styrelsen i den Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen har tagit beslutet att flytta möten tillfälligt till augusti/september 2020 på grund av det rådande situationen med coronaviruset.

Detta innebär att årsmötet flyttas från maj månaden till augusti/september. Mer information om årsmötets nya datum kommer under augusti.

Annette von Sydow ordf.               Legal Counsel Stellan Gärde ordf.

enligt uppdrag

Yasameen Wali.


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2024 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen