Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 drevs 3 000 romer till sin död i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Den så kallade “Zigenarnatten” var ett led i nazisternas strävan att utrota romer och andra grupper som betraktades som lägre stående. Idag hedras offrens minne med en ceremoni vid minnesmonumentet på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm. Arrangörer är kulturföreningen Sveriges Internationella Roma Filmfestival, och deltar gör bland andra Mona Sahlin, f.d. partiledare och Lena Posner-Körösi, ordförande för Judiska Centralrådet.
Vi vill uppmärksamma denna horribla historiska händelse och ta tillfället i akt att belysa romernas situation i dagens svenska samhälle. En av målsättningarna med ICJ-Sveriges arbete är att tillförsäkra minoritetsgruppers tillgång till rättsväsendet och likhet inför lagen. Romerna är en av Sveriges fem nationella etniska minoriteter, och har därmed en grundlagsstadgad rätt till skydd. Sverige har även skrivit under Europarådskonventioner som innebär att den svenska staten har en folkrättslig skyldighet att värna och stödja de nationella minoriteterna och deras rättigheter, inklusive deras rätt till skydd för sitt språk och kultur.
Staten och majoritetssamhället har genom historien präglats av negativa föreställningar och förhållningssätt till romer. Även om Sverige har avskaffat den direkt diskriminerande lagstiftningen mot romer som tidigare fanns så påverkas romernas livsvillkor alltjämt av seglivade stereotyper och diskriminering på flera områden i samhället. Anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) visar att det finns negativa föreställningar om och förhållningssätt till romer som begränsar romers tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Bland annat har inte romer tillgång till bostadsmarknaden eller offentliga platser på samma villkor som andra etniska grupper.
Under 2011 fick DO in 694 anmälningar om etnisk diskriminering, varav en majoritet handlar om diskriminering vid tillhandahållande av varor och tjänster. Många fall rör romer som nekats tillträde till restauranger eller butiker med hänvisning till deras etniska tillhörighet. Hälften av alla domar och förlikningar om bostadsdiskriminering rör romer, och internationella rapporter pekar på att romers rätt till bostad kränks i Sverige. European Union Agency for Fundamental Rights (FRA) har uttalat att diskriminering av romer på den svenska bostadsmarknaden är utbredd och allvarlig.
Även tillgången till rättsväsendet skiljer sig mellan romer och andra etniska grupper. Eftersom romer känner sig diskriminerade av rättssystemet har de traditionellt överlåtit sina konflikter till en egen domstol, Romani Kris. Denna domstolsform, som snarare påminner om ett medlingsförfarande än en regelrätt domstolsprövning, är dock på väg att dö ut. Framtiden får utvisa om denna utveckling kommer leda till att romerna istället söker sig till det svenska rättsväsendet i större utsträckning än tidigare, och vilka konsekvenser detta i så fall kommer få.
