Facebook I media Kontakta oss

Juristkommissionen ryter till

Vill inte att regeringen själv ska kunna införa undantagstillstånd

Till Justitiedepartementet

Remissvar över betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75)

(dnr Ju2023/02742)

Utgångspunkter och avgränsning

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (Juristkommissionen) yttrar sig med utgångspunkt i sitt uppdrag att främja mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer. Avdelningen ska särskilt verka för domstolsväsendets och advokatkårens oberoende, för respekten för lagarna, stärkande av individens grundläggande rättigheter och friheter och för den enskildes rätt till prövning av sådana fri- och rättigheter genom domstol.

Övergripande synpunkter

Juristkommissionen har konstaterat att en allmänt accepterad bedömning är att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter av det slag som tagit makten i Ungern och tidigare i Polen. Politisering av domstolsväsende, media och akademi i dessa länder talar ett tydligt språk: det motverkar medborgares rätt till grundläggande fri- och rättigheter.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter finner stöd i ett flertal artiklar som exempel SvJT 2017 s. 1 av Fredrik Wersäll, f.d. president i Svea hovrätt, och SvJT 2017 s.345 av Mats Melin, f.d. justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och Stefan Lindskog, f.d. ordförande i Högsta domstolen.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter ligger även till grund för en analys och förslag i utredningen SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende som leddes av Högsta domstolens ordförande Anders Eka.

Där föreslås enhälligt att en tillfällig, i värsta fall dessutom extrem, majoritet inte enkelt ska kunna göra ändringar i våra grundlagar som reglerar demokratin och mänskliga rättigheter. En tillfällig enkel majoritet, 51 procent, i riksdagen ska inte kunna upphäva reglerna på det sätt som är möjligt idag. Endast en kvalificerad majoritet, två tredjedelar av alla riksdagsledamöter, föreslås kunna göra ändringar av grundlagen. Detta för att stärka skyddet mot tillfälliga auktoritära krafter nu i en tid då demokratin sätts på undantag i många länder världen över.

Trots denna accepterade bedömning av Sveriges utsatta läge idag och att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter har utredningen SOU 2023:75 om Stärkt konstitutionell beredskap, som nu remitterats av regeringen, föreslagit att regeringen själv ska få avgöra om, när och hur ett undantagstillstånd ska införas och ha kompetens att lagstifta och ändra lag utan riksdagens medgivande. Detta står i tydlig motsats till de tidigare förfäktade uppfattningarna av våra högsta jurister och den tidigare utredningens slutsats om faran för vad en tillfällig extrem politisk majoritet kan vidta för åtgärder.

För att Sverige ska ha ett starkt skydd för demokratin och andra mänskliga rättigheter måste makten att utlysa undantagstillstånd fortsatt ligga hos en kvalificerad majoritet i riksdagen, inte i en regel i regeringsformen som automatiskt ger regeringen denna makt. Därför ska förslaget om att regeringen själv ska kunna bestämma när och hur undantagstillstånd ska utlysas inte införas.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Stellan Gärde ​ Paul Lappalainen

Ordförande​​ Ordförande

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.


DAG: 6 december 2023
TID: 18:30 – 21:00
PLATS: ABF Sveavägen 41

ARRANGÖRER
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Arena Idé och ABF

KVÄLLENS TEMA
Hur kan folkrättsbrott i Ukraina motverkas.

Det är ett flagrant brott mot en av de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen
artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla medlemmar i sina internationella förbindelser ska
avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig (i) riktat mot någon annan stats territoriella
integritet eller (ii) politiska oberoende, eller (iii) på annat sätt som är oförenligt med FN:s
ändamål. Ryska Federationen begår även andra brott som är allvarliga förbrytelser mot
Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund måste statssamfundet agera – också på det
rättsliga området.
Situationen i Ukraina är för närvarande utomordentligt allvarlig. En permanent medlem i FN:s
säkerhetsråd – Ryska Federationen – har angripit Ukraina. Det är ett flagrant brott mot en av
de viktigaste bestämmelserna i FN-stadgan, nämligen artikel 2, paragraf 4 som innebär att alla
medlemmar i sina internationella förbindelser ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld,
vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på
annat sätt som är oförenligt med FN:s ändamål. Dessutom utförs brott som är
allvarliga förbrytelser mot Ukraina och dess befolkning. Mot denna bakgrund
måste statssamfundet agera – också på det rättsliga området.
Vi vill under kvällen diskutera och informera om den oberoende undersökningskommissionen
för Ukraina – The Independent International Commission of Inquiry on Ukraine – som
inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 med den norske domaren
Erik Møse som ordförande.
Vidare har likaså den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) väckt åtal mot
president Putin för brott mot mänskligheten. Den frågan kommer att avhandlas, liksom
problemet att ICC inte har jurisdiktion över aggressionsbrottet. Det är nämligen det brottet
som begåtts av det ledande skiktet i Ryssland och som orsakat alla krigsförbrytelser, brott mot
mänskligheten och förmodligen också folkmord som begåtts i Ukraina.
I denna situation är det viktigt att ta upp initiativet till att inrätta en särskild tribunal
inför vilken Putin och andra höga befattningshavare i Ryssland kan ställas inför rätta. Detta
har lagts fram av David Crane, f.d. chefsåklagare i den särskilda domstolen för Sierra Leone,
Irwin Cotler, f.d. justitieminister i Kanada, och Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta
Nationerna.

Medverkande under kvällen.
Hans Corell, f.d. rättschef i Förenta Nationerna.
Erik Møse norsk domare och ordförande för The Independent International Commission of
Inquiry on Ukraine – som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 4 mars 2022 –
per zoom
Erik Fågelsbo åklagare inom Euro just – per zoom
Moderator är Stellan Gärde
Välkommen

MÖTE om Barnens Rättigheter

VÄLKOMMNA 

Inbjudan

till Juristkommissionens öppna möte om Barns rättigheter på ABF 5 oktober kl 18:30

Sveavägen 41 – Stockholm


Stellan Gärde       Paul Lappalainen 

Ordförande           Ordförande

Public Service – behöver ett bättre skydd

Inspelningen av mötet som ägde rum 17 maj och som diskuterar Public Service roll i en politiskt orolig tid – där olika media, inte minst public service-företag, i vissa europeiska länder marginaliseras och ställs under politisk kontroll.

Medverkande är; Stellan Gärde (ordförande ICJ-S), Jan Rosén (professor i civilrätt vid Stockholms universitet), Olle Wästberg (diplomat och publicist), Mats Olin (Chefen för Näringslivets medieinstitut) mfl.

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Problem med att starta inspelningen? Testa byt webbläsare!

https://fb.watch/dbhQ5kFo-P/

Juristkommissionen anser att följande ändringar behöver görs:

  1. Public service ges ett mer preciserat och förstärkt grundlagsskydd

både avseende på existens och finansiellt godtagbara förhållanden.

2. Ledamöterna i förvaltningsstiftelsens styrelse utses efter nominering

av ett i grundlag reglerat förslagsorgan, vilket ska konstitueras –

vad avser sammansättning och uppgift – enligt regler som likaledes

anges i grundlag på samma sätt som förslagits beträffande ett förslagsorgan

för domarnämnden. Förslagsorganet ska således ange

vilka ledamöter som ska sitta i Verksamhetsstiftelsens styrelse och

ska därvid tillse att ingen av ledamöterna är aktiv politiker, riksdagsledamot,

ledamot av regeringen eller anställd i Regeringskansliet.

3. Tillägg i grundlagen görs i följande delar av RF:

· av en ny punkt 7 i RF 8:2 med lydelsen: ”existensen av och

grunderna för radio- och tv-verksamhet i allmänhetens

tjänst”.

4. i RF 8:17 tredje stycket: ”Första stycket tillämpas också vid

stiftandet av sådan lag som avses i RF 8:2 § första stycket

punkterna 4 och 7.”

5. i RF 8:18 andra stycket tredje meningen: ”Vid ändring eller

upphävande av sådan lag som avses i RF 8:2 första stycket

punkterna 4 och 7 tillämpas RF 8:17 § första stycket.”

6. Public Service finansieras av en public service-avgift som

behandlas utanför statsbudgetens utgiftssida.

Ukraina och folkrätten

Av Lennart Aspegren 2022-04-26

Allt medan kriget i Ukraina ännu pågår för fullt, har Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Haag, satt i gång med att samla in och säkra bevis för begångna folkrättsbrott. Det görs också av journalister och andra på plats och av människorättsorganisationer som Human Rights Watch (HRW), New York.

Det är fråga om dokumentation i form av vittnesförhör med civila som har haft tillfälle att iaktta händelserna eller av fotografier av misshandlade och döda offer eller av beskrivningar av brottsplatser. Internationella Rödakorskommittén (ICRC), Genève, har också representanter i arbete på krigsskådeplatsen.

Vad ska nu detta tjäna till?

De gärningar som det kan gälla är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser men även aggressionsbrott.

Låt oss här gå in lite närmare på ett av dessa brott, nämligen folkmord.

Det definieras rättsligt i en FN-konvention, som kom till på ett ovanligt sätt.

En polsk-judisk jurist vid namn Raphaël Lemkin, som mitt under andra världskriget hade kunnat fly till USA, förde 1944 fram tanken att skapa en allmängiltig norm mot vad han kallade genocid (folkmord).

Han syftade närmast på massmorden 1914 i Osmanska riket mot armenier, kaldéer och andra kristna och på de tyska nazisternas Förintelse under 1930- och 1940-talen, riktad främst mot judar.

Därpå kom Lemkin att 1945 medverka i Nürnberg-rättegången mot nazistiska ledare. Men han misslyckades med att få domarna där att i sina avgöranden använda ordet folkmord.

När FN samma år hade bildats och förlagt sitt högkvarter till New York, sökte Lemkin sig dit. Som ensam men enveten lobbyist genomförde han den enastående bedriften att till sist, 1948, övertyga medlemsstaterna att anta en konvention mot folkmord.

För åskådlighetens skull ska jag här ta upp bara ett par av kriterierna i konventionen:

I objektivt hänseende sett ska den anses som skyldig till folkmord som har dödat eller allvarligt smärtat eller skadat en person från en viss folkgrupp eller utsatt personen för svårt lidande.

I subjektivt hänseende krävs det för straffbarhet att gärningen har utförts i ett mycket speciellt syfte, nämligen en avsikt att helt eller delvis förinta folkgruppen som sådan.

Men folkmordskonventionen lämnades i praktiken att vila i 50 år.

Den första domen någonsin i ett mål om folkmord meddelades 1998 av FN:s Rwandatribunal (ICTR). Dess ledamöter, däribland jag själv, var utsedda av Generalförsamlingen.

Jag ser i målet i fråga, fallet ”Akayesu”, som det allra viktigaste under mina långa år som domare i tribunalen. Avgörandet, som är enhälligt, betraktas fortfarande allmänt som det främsta prejudikatet i ämnet.

Vi slår där bland annat fast att folkmord utgör det värsta av alla brott, ”the crime of crimes”. Vi förklarar också att konventionens kriterier ”allvarlig smärta eller skada” och ”svårt lidande” även kan innefatta sexuella övergrepp.

Folkmord kan med andra ord begås också genom våldtäkt. I målet bestämde vi straffet, för folkmord med mera, till det allra högsta, livstids fängelse.

Nästa domstolsavgörande om folkmord meddelades 2001 av Jugoslavientribunalen (ICTY) angående händelserna i Srebrenica (Bosnien-Hercegovina). Därefter har det kommit flera andra folkmordsdomar.

I fråga om folkmord och andra så kallade internationella brott begångna har Sverige numera en tidsenlig lag (2014:406), som gäller gärningar begångna efter den 1 juli 2014.

Det finns också en rikhaltig litteratur kring brottet folkmord.

Så långt om den juridiska definitionen av brottet.

Men för att brottsbenämningen ska vara tillämplig i praktiken fordras det i vanlig straffrättslig ordning att den misstänkte förövaren har ställts inför rätta och där befunnits skyldig till anklagelsen. Det kräver att hållbar utredning har säkerställts i förväg, vilket givetvis kan vara svårt att göra, inte minst i ett krigsläge.

I fråga om tillämpningen finns det också andra saker att beakta.

En sak är att straffansvaret för brott omfattar inte bara dem som själva handgripligen har utfört gärningen. Det omfattar också deras överordnade, till exempel den eller dem som på ett eller annat sätt har gett order om gärningen. Hur långt upp i befälsordningen eller hierarkin som detta ansvar avser är förstås en bevisfråga i det särskilda fallet.

En annan sak är att rättegångar om folkmord kan göras anhängiga inte vara i ICC eller någon annan internationell tribunal eller domstol. Det är också varenda stats plikt att låta lagföra misstänkta. Målen kan med andra ord tas upp i vilken behörig nationell domstol som helst, där den misstänkte personligen närvarar.

Ett sådant förfarande kan i en del fall ligga närmare till hands. På sistone har även svenska domstolar handlagt en rad internationella brottmål, till exempel om medverkan i folkmordet i Rwanda 1994.

Vad gäller den aktuella konflikten mellan Ryssland och Ukraina lär det av allt att döma förekomma åtskilligt som kan tyda på ett folkmord från rysk sida.

Inför angreppet mot Ukraina påstod ledande ryska företrädare att det där pågick ett folkmord som påkallade ett ingripande från rysk sida.

I ett beslut den 16 mars 2022 konstaterade Internationella domstolen (ICJ), som prövar tvister mellan stater, att Ryssland inte hade framfört någon bevisning till stöd för sitt påstående, att Ryssland hade missbrukat folkmordskonventionen och att Ryssland skulle upphöra med sina militära operationer i Ukraina. ICJ-processen är inte avslutad.

Andra ryska politiker och opinionsbildare har offentligen talat om behovet av en ”avukrainisering”. Den berör såväl fysiskt våld som begränsande av politiskt självstyre och kultur.

Detta skulle ju kunna utgöra tecken på en avsikt att helt eller delvis förgöra en skyddad folkgrupp. Samtidigt ser vi TV och andra media rapportera om massvåldtäkter och avrättningar av civila. Likaså rapporteras det om massiva mängder av tvångsadoptioner av ukrainska barn till familjer i Ryssland.

Handlingar som dessa skulle kunna utgöra delar av folkmord i konventionens mening och sålunda vara relevant för en åklagare.

Till sist får vi önska alla dem som idag samlar och säkrar bevis för folkmord och andra internationella brott i Ukraina all lycka till. Deras arbete kan förhoppningsvis komma till avgörande nytta längre fram.

Anmärkning:
I klarhetens intresse vill jag här erinra om att benämningen folkmord som bekant numera används även utanför den rättsliga sfären, exempelvis i fråga om händelser som har ägt rum före folkmordskonventionens tillkomst.
Så görs det ju ibland av historiker, politiker, lagstiftare, journalister eller andra. I stället för att som i en domstol utmäta påföljder för skyldiga individer, ser man ibland olika anledningar att söka brännmärka till exempel inrättningar, organisationer, stater eller partier som kollektivt ansvariga för illdåd som man benämner folkmord.
Det vill säga folkmord i en mer allmän bemärkelse – men det är ju en annan historia…

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Lennart Aspegren är juris hedersdoktor, Stockholms universitet. Bakgrund i Svea hovrätt. Rättschef i Regeringskansliet. Domare i Arbetsdomstolen, i Försäkringsöverdomstolen, i FN:s folkmordstribunal för Rwanda.
Lennart Aspegren är internationellt verksam som konsult och föreläsare. Gett ut lagkommentarer m.m. Gift, tre barn, fem barnbarn.
Lennart Aspegren är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Seminarium: Var och en – hur kan de mänskliga rättigheterna stärkas i vår tid?

Inspelningen av seminariumet som ägde rum 30 mars och som diskuterar Ferdinand von Schirachs initiativ med ett särskilt fokus på förslaget om rätten till digitalt självbestämmande. Läs mer om von Schirachs initiativ här: https://www.jeder-mensch.eu/informationen/?lang=en

Medverkande är; Annette von Sydow (ordförande ICJ-S), Stellan Gärde (ordförande ICJ-S), Lisa Pelling (Arena Idé), Eva Bertram (chef för initiativet ”Everyone”, Berlin), Jan Rosén (professor i civilrätt vid Stockholms universitet), Claes Granmar (forskare i Europarätt och docent vi den juridiska institutionen), Daniel Westman (oberoende rådgivare och forskare specialiserad på it- och medierätt).

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Problem med att starta inspelningen? Testa byt webbläsare!

https://fb.watch/c5cGWow4eS/

Justitiekanslern – ett hot mot domstolarnas oberoende

Här kommer inspelningen av seminariumet som gästades av Justitiekanslern Mari Heidenborg. Diskussionen berörde JK:s uttalande och behovet av att begränsa JK:s tillsyn av domstolarna. Andra frågor som berördes är domarnämndens reglering, reglerna i grundlagen om möjligheten att avskaffa demokratin, domstolsverkets styrning samt vem som tillsätter Rikspolischefen, Chefsåklagaren och ÖB och betydelsen av detta.

Klicka på länken nedan för att komma till inspelningen. Har ni strul med att starta videon, testa byta webbläsare.

https://www.facebook.com/watch/?v=1433558673732618&extid=NS-UNK-UNK-UNK-IOS_GK0T-GK1C&ref=sharing

Justitiekanslern roll

Justitiekanslern (JK) existens och verksamhet är delvis bestämd i regeringsformen. JK har, utöver att företräda staten i mål där staten är instämd i domstolarna, att även på regeringens uppdrag övervaka och vidta åtgärder, exempelvis utreda och vidta disciplinära åtgärder mot domare i domstolarna och advokater. JK är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område och tillsätts av och lyder under

regeringen. JK Mari Heidenborg har under 2022 själv aktualiserat faran för att JK:s uppgift – att kontrollera domstolarna, deras domare samt advokaterna – under en populistisk och auktoritär regering som tillsatt en lojal JK skulle kunna använda JK för att påverka domare och advokater. Att detta kan innebära en fara för vår demokrati och domstolarnas självständighet är ingen omöjlighet om vi får en populistisk och auktoritär regering.

JK Mari Heidenborg föreslår själv att denna roll som övervakare av domstolarna bör tas bort från JK:s uppgifter.

Juristkommissionen anser att Justitiekanslerns roll som övervakare av domare tas bort och läggs inom ramen för en enhet under Domarnämnden. Det sak noteras att Grundlagsutredningen i mars 2023 har lagt ett förslag om ändring i grundlag i enlighet med Juristkommissionens och JK:s förslag.


Seminarium: Tillgång till rättvisa?

Med ”access to justice” avses enskildas möjlighet att utkräva sina rättigheter – ytterst genom domstol. Inom ramen för access to justice-rörelsen har fokus riktats mot olika praktiska hinder, s.k. ”access barriers”, som försvårar eller omöjliggör för enskilda att hävda sina rättigheter.

Under seminariet kommer vi att diskutera några sådana hinder, särskilt de kostnader som är förenade med en domstolsprocess. Vi kommer också att samtala om situationen på olika rättsområden, inklusive straff-, civil- och förvaltningsprocess. Exempelvis hur rättegångskostnadsreglerna påverkar i praktiken och hur förutsättningarna är för internationella processer mot staten.N

Kolla länken nedan:

https://www.facebook.com/nbvmitt/videos/380601133316153

Deltagare:

Ola Linder, jurist, Independent Living Institute

Sebastian Wejedal
Jur. dr/lektor i processrätt vid Göteborgs universitet. Forskat kring access to justice-relaterade frågor och om rättegångskostnader.

Moderator:
Legal Counsel Stellan Gärde, ICJ- Svenska avdelningen av Internationella juristkomissionen.

Arrangör:
NBV Mitt

e.u. Yasameen Wali


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2024 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen