Kategori: Pressmeddelanden

Liberias tidigare president, Charles Ghankay Thaylor, dömdes idag på alla 11 punkter i åtalet som utpekat honom som ansvarig för krigsbrott och brott mot mänskligheten begångna av rebellstyrkor under Sierra Leones inbördeskrig. Den särskiltinrättade domstolen fann enhälligt att Charles Taylor bistått RUF och AFRC-rebeller i utförandet av brott mot mänskligheten i Sierra Leone.

The Special Court for Sierra Leone är instiftad av Sierra Leones regering tillsammans med FN. Den skall enligt sitt mandat ställa de som bär störst ansvar för överträdelser av folkrätt och inhemsk lag i Sierra Leone sedan den 30:e november 1996.

Länk till domstolen.

Påföljd kommer att meddelas den 30:e maj.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen ser med oro på utvecklingen av hur antiterrorlagstiftningen i Sverige tillämpas i praktiken. Avdelningen ser en påtaglig risk för att antiterror lagstiftningen såsom antiterrorlagstiftningen har tillämpats kan leda till etnisk profilering och diskriminering.

Den 13:e mars anordnade Sv. Avd. av Internationella Juristkommissionen ett seminarium om den generella utvecklingen av terrorlagstiftning och integritetsinskränkningar ur ett rättssäkerhets- och MR-perspektiv. Panelen bestod av Paul Lappalainen, Diskrimineringsombudsmannen, Janne Flyghed, professor vid Stockholms Universitet samt Therese Björkholm, lektor vid Uppsala Universitet.

Med anledning av fakta som kom fram under detta seminarium gör Sv.  Avd. av Internationella Juristkommissionen följande iakttagelser:

*Anmärkningsvärt få frihetsberövade och åtalade döms för de terrorbrott de anklagats för jämfört med andra brott vilket är oacceptabelt då de misstänkta utsätts för mycket ingripande tvångsåtgärder;

* Antiterrorlagstiftningen används för en utökad användning av tvångsmedel. Exempelvis omdefinierades det uppmärksammade fallet i Göteborg mot fyra personer 2010 från “bombhot” till terrorbrott, vilket möjliggjorde det kontroversiella ingripandet mot dessa familjer;

*Trots att lagen är generellt utformad har de åtal som väckts hittills gett oro för att lagstiftningen i praktiken tillämpas diskriminerande mot gruppen muslimer i det svenska samhället; Bakgrunden till den nuvarande lagstiftning och dess tillämpning är någonting som djupt oroar Sv. Avd. av Internationella Juristkommissionen.

·         Intresseavvägningar vid inskränkningar i mänskliga rättigheter görs av tradition genom en avvägning mellan  vår säkerhet mot inskränkningar i  vår frihet. Den tendens vi nu ser är att  vår säkerhet ställs mot deras frihet.

·         Det kan hävdas att det vid extraordinära händelser krävs extraordinär lagstiftning. Vi menar att det är just vid påfrestande situationer som vi har som störst anledning att hålla fast vid sådana grundläggande principer som rättsäkerhet och mänskliga rättigheter.

·         Bristen på transparens i samband med terrorbrott möjliggör diskriminering. Kontroll av vidtagna åtgärder mot misstänkta försvåras vilket innebär att misstänkta inte får rättelse och kompensation Sv. Avd. av Internationella Juristkommissionen har bildat en  expertgrupp som vidare kommer att verka för dessa frågors belysning. Närmast framför oss ligger en granskning av de nordiska ländernas tillämpning av nationella antiterrorlagstiftningar.

Kontaktpersoner:

Stellan Gärde 070 699 40 49

stellan.garde@icj-sweden.org,

Mai Greitz 0704185197

mai.greitz@icj-sweden.org

Detta pressmeddelande finns i PDF-format här.

 Stockholm, 2012-01-23

Sverige måste avslå EU-kommissionens vädjan till mandat att förhandla med Marocko om västsahariska fiskevatten!

Stockholm, 2012-01-10

Svenska observatörer till rättegång i militärdomstol mot 24 civila västsaharier i Rabat fredagen den 13 januari 2012

Internationella Juristkommissionens svenska avdelning skickar fyra observatörer till Rabat för att bevaka en rättegång mot 24 civila västsaharier i militärdomstolen i Rabat. Rättegången hålls den 13 januari 2012.

Västsaharierna häktades i november 2010 i samband med den våldsamma nedbrytningen av protestlägret Gdem Izik. Lägret hade satts upp utanför El Aíun i syfte att protestera mot de marockanska myndigheternas ännu pågående kränkningar av västsahariers mänskliga rättigheter. Marockanska säkerhetsstyrkor stormade lägret och oroligheter följde, som resulterade i att ett tiotal personer dödades och över ett hundratal skadades.

De 24 västsaharierna är åtalade för följande brott: att tillhöra en organiserad väpnad grupp, att ha använt våld mot statens representanter, att ha orsakat marockanska polisers död och att ha vanhelgat två lik. De har suttit häktade i väntan på rättegång i 14 månader.

Marocko har undertecknat och ratificerat FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, som reglerar rätten till en rättvis rättegång. Syftet med rättegångsobservationen är att få insyn i huruvida västsahariernas rätt till en rättvis rättegång beaktas av det marockanska rättssystemet i enlighet med Marockos internationella åtaganden. Särskilt oroväckande är att civila nu ställs inför militär domstol, vilket kraftigt strider mot folkrättsliga rekommendationer.

Kontaktperson: Oskar Eriksson, secretariat@icj-sweden.org, +46 738 40 67 50 eller + 46 8 654 62 80.

Med anledning av domen och utreseförbudet mot människorättsaktivisten och Per Anger-pristagaren Narges Mohammadi möter Iran kritik från Sveriges regering.

Utrikesminister Carl Bildt:

”Det är med besvikelse jag har tagit emot beskedet att den iranska människorättsaktivisten och advokaten Narges Mohammadi inte tillåtits resa till Sverige för att ta emot Per Anger-priset för 2011. Jag hyser uppskattning och respekt för Narges Mohammadis engagemang för att försvara de mänskliga rättigheterna i Iran, särskilt med att främja kvinnors och barns situation. Det faktum att hon tidigare i år dömdes till elva års fängelse för anklagelser relaterade till sitt arbete visar på ett oroväckande sätt att situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran fortsätter att försämras.”

Integrationsminister Erik Ullenhag:

”Priset till Narges Mohammadi är ett tillfälle att uppmärksamma det viktiga arbete som enskilda personer, med risk för sin egen säkerhet, utför i Iran. Sverige har ett stort engagemang för utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Iran, inte minst med hänsyn till det stora antalet svensk-iranier bosatta i Sverige, som med oro följer händelserna i sitt gamla hemland, säger integrationsminister Erik Ullenhag i en kommentar till dagens prisutdelning.”

Uttalandet på regeringens hemsida.

Narges Mohammadi får priset för sin långa kamp för mänskliga rättigheter i hemlandet. Eftersom hon på grund av sin övertygelse dömdes till elva års fängelse den 28 september 2011, sker prisutdelningen i hennes frånvaro. I hennes ställe tas priset emot av Shirin Ebadi, som fick Nobels fredspris 2003. Shirin Ebadi har arbetat tillsammans med Narges Mohammadi i Iran och är dessutom en nära vän.

Prisutdelningen genomförs måndag 14 november kl 18–19.30 i Hörsalen på Kulturhuset i Stockholm, med integrationsminister Erik Ullenhag som prisutdelare.
Vi inleder prisutdelningen med ett tal av Ibrahim Dahane. Mottagare av 2009 års Per Anger-pris, som ej kunde närvara på grund av att han fängslades strax innan ceremonin skulle äga rum i Stockholm.

Ett seminarium med titeln “The state of democracy in theMiddle Eastwith particular focus on developments inIran”, avslutar prisutdelningen. Deltagare i samtalet är Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris 2003.

Payam Akhavan, professor i internationell rätt vid McGill University, Dr. Brian Palmer, f.d. lärare vid Harvard University i antropologi och religionsvetenskap som idag är bosatt i Sverige och verksam som gästprofessor vid Uppsala Universitet, samt Parvin Adalan iransk journalist och mottagare av Olof Palmepriset 2007.

Motivering

”För att genom personligt mod och trots upprepade grova kränkningar av hennes frihet och säkerhet, på ett uthålligt och offentligt sätt ha kämpat för mänskliga rättigheter och kvinnors frihet i Iran, tilldelas Narges Mohammadi Per Anger-priset 2011”.

Narges Mohammadi dömdes den 28 september 2011 till elva års fängelse av Iransk domstol. Domen föll när årets pristagare redan var utsedd men före offentliggörandet. Det om något visar under vilka svåra omständigheter Narges Mohammadi verkar. Det är inte heller första gången som mottagare av Per Anger-priset saknats under ceremonin på grund av en arrestering i hemlandet.

– Det är ett orättvist straff och oförenligt inte bara med de mänskliga rättigheterna utan också med Irans egna lagar. Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris 2003.

Narges Mohammadi arbetar för fria val och avskaffandet av dödsstraffet mot barn i Iran, genom organisationen Defenders of Human Rights Centre. Hon har också varit med om att bilda Iranian National Peace Council. Hon har öppet i många år verkat för mänskliga rättigheter i Iran och har utsatts för olika former av förföljelse. Efter flera frihetsberövanden och andra former av trakasserier belades hon dessutom med reseförbud och fråntogs sitt pass 2009. Priset för hennes engagemang har varit högt, i sviterna efter fängelsevistelserna är hon i behov av sjukvård. Det straff hon nu dömts till sätter ett definitivt stopp för hennes möjligheter till vård inom överskådlig tid.

I gruppen kring årets pristagare har många fängslats eller dömts under senare år i systematiska försök från regimens sida att kväva en spirande demokratirörelse, vilket också drabbat aktiva människorättsaktivister. En ytterst bekymmersam utveckling för personer som likt Narges Mohammadi följer sitt samvete och som trots hot om repressalier med fredliga medel arbetar för en bättre framtid för Irans befolkning.

Per Anger-prisets jury hoppas att uppmärksamheten kring priset kommer bidra till en förbättring av hennes personliga situation liksom av situationen för andra som kämpar för en större öppenhet och större efterlevnad av mänskliga rättigheter i Iran.

Kort om Narges Mohammadi

Narges Mohammadi är född 1972 i Iran. Hon har en examen i fysik (physics and engineering) från Qazvin University. Under studietiden var hon en skicklig bergsbestigare och besteg flera av Irans högsta berg. Men till följd av att hon två gånger arresterades i samband med olika studentmöten stängdes hon emellertid ute från alla officiella expeditioner.

Hon träffade även sin man Taghi Rahmani när hon studerade. Han är en känd journalist och dissident som även han fängslats och trakasserats för sitt arbete. 2007 fick de tvillingar tillsammans.

På grund av sina egna erfarenheter av den iranska rättsapparaten engagerade sig Narges Mohammadi i Defenders of Human Rights Centre (DHRC), en iransk organisation som förser politiska fångar med försvarsadvokater. Hon blev dess talesperson och vice ordförande, jämte nära vän till nobelpristagaren Shirin Ebadi. Hon är också en av grundarna till Iranian National Peace Council, som består av författare, artister, advokater och aktivister som med fredliga medel arbetar för mänskliga rättigheter i Iran.

För detta har hon blivit föremål för en rad repressalier. Under 2010 var hon frihetsberövad i en knapp månad. Den behandling som hon utsattes för då ledde till att hon kom ut i mycket dålig fysisk kondition när hon slutligen släpptes mot borgen. Samma år blev hon dessutom avskedad från sitt arbete som ingenjör på grund av sitt politiska engagemang.

I ett försök av den iranska regimen att stoppa organisationer som verkar för mänskliga rättigheter dömdes Narges Mohammadi till elva års fängelse av Iransk domstol den 28 september 2011.

Röster om Narges Mohammadi

Forum För Levande Historias överintendent och juryns ordförande, Eskil Franck, berättar om valet av årets pristagare.

– Narges Mohammadi betalar ett högt pris för kampen för mänskliga rättigheter. Trots tidigare fängelsestraff, upprepade trakasserier, reseförbud och nu husarrest fortsätter hon arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran. Hon är en förebild för människorättsaktivister världen över och en värdig mottagare av Per Anger-priset.

Mottagaren av Nobels fredspris 2003, Shirin Ebadi berättar att Narges Mohammadi är oerhört glad och tacksam över priset. Hon själv tror att priset och den uppmärksamhet det väcker i omvärlden kommer att förbättra situationen för flera människorättsaktivister inte bara i Iran utan i hela Mellanöstern.

Hon beskriver Narges Mohammadi som känd och respekterad av Irans människorättsförsvarare och intellektuella, men säger också att hon har fått betala ett högt pris för sin aktivism.

– Being a human rights activist inIranis not easy work. But we shouldn’t forget that Iranian women, including Mohammadi, have a willpower far greater than all the difficulties they face.

Shirin Ebadi har också hyllat Narges Mohammadis stora mod och hade följande att säga om den senaste fängelsedomen, direkt efter dess tillkännagivande.

– All of Narges Mohammadi’s activities related to human rights and it was this that angered security officials. Narges continued her activism with deep conviction but the court ignored her defence and sentenced her to 11 years’ imprisonment. It is an unjust sentence and is inconsistent not only with human rights provisions but also withIran’s own laws.

Den 8 oktober 2011 gjorde även talesmannen för Catherine Ashton, den högste representanten för Europeiska unionen vid utrikesfrågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande i kommissionen, följande uttalande med anledning av den fällande domen.

– The High Representative wishes to express her concern over the 11 year prison sentence given to Iranian Human Rights Lawyer and activist, Ms Narges Mohammadi, a founding member and Executive Chair of Nobel Prize Winner Shirin Ebadi’s ”Centre for Human Rights Defenders” (CHRD).

Läs mer om Narges Mohammad

Fullständigt uttalande av talesmannen för EU:s högsta representant, Catherine Ashton, gällande den senaste domen.

http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/EN/foraff/124989.pdf

Pressmeddelande från Amnesty International gällande den senaste domen.

http://amnesty.org/en/news-and-updates/leading-iran-rights-activist-sentenced-11-years-2011-09-28

Öppet brev av Shirin Ebadi till FN:s högste representant för mänskliga rättigheter gällande de övergrepp och trakasserier som riktats mot Narges Mohammadi och andra människorättskämpar i Iran, från juni 2010.
http://nobelwomensinitiative.org/2010/06/shirin-ebadi-to-un-high-commissioner-detention-of-human-rights-defenders-in-iran-is-illegal/

Artikel från 2008 om Narges Mohammadi och hennes mans kamp för mänskliga rättigheter i Iran.
http://www.rferl.org/content/article/1079544.html

Per Anger-priset tilldelas varje år någon som gjort stora humanistiska och demokratifrämjande insatser. Med följande motivering har priset i år gått till Narges Mohammadi, som ICJ-Sverige nominerade, för sin långa kamp för mänskliga rättigheter i sitt hemland Iran:

”För att genom personligt mod och trots upprepade… grova kränkningar av hennes frihet och säkerhet, på ett uthålligt och offentligt sätt ha kämpat för mänskliga rättigheter och kvinnors frihet i Iran, tilldelas Narges Mohammadi Per Anger-priset 2011”

Efter beslutet, men innan offentliggörandet, har Narges Mohammadini dömts till elva års fängelse på grund av hennes arbete för mänskliga rättigheter i Iran. I hennes frånvaro kommer priset därför att mottagas av 2003 års mottagare av Nobels fredspris, Shirin Ebadi.

Ibrahim Dahane kommer med ett tal att inleda prisutdelningen den 14:e november. Han tilldelades Per Anger-priset 2009, men kunde ej närvara på grund av att han fängslades strax innan ceremonin skulle äga rum i Stockholm. Även han nominerades av ICJ-Sverige, vi deltog även som rättegångsobservatörer vid dennes rättegång och en rapport håller på att färdigställas.

PRESSMEDDELANDE, Stockholm den 18 april 2011

Pristagaren av 2009 års Per Anger-pris, västsahariern Brahim Dahane, har släppts ur marockanskt fängelse. Brahim Dahane och sex andra västsaharier greps av marockansk säkerhetspolis i oktober 2009 i samband med ett besök i de västsahariska flyktinglägren i Algeriet. De åtalades bl.a. för landsförräderi. Efter en hungerstrejk som varade i 41 dagar frigavs fyra av de sju fångarna villkorligt i början av 2010. Brahim Dahane, Ali Salem Tamek och Ahmed Nasiri hölls kvar i avvaktan på rättegång. Efter ett och ett halvt år i fängelse och tre inställda rättegångar har nu även de blivit villkorligt frigivna.

Brahim Dahane nominerades till Per Anger-priset av ICJ Sverige, som också haft rättegångsobservatörer på plats vid samtliga tre rättegångstillfällen.

– Vi är väldigt glada över att Brahim har frigivits. Observatörer från olika länder har närvarit vid samtliga rättegångstillfällen. Vi hoppas att det kan ha bidragit till beslutet, säger Cecilia Asklöf, ordförande för ICJ Sverige.

Vid frågor angående ICJ-Sveriges verksamhet, kontakta ICJ Sveriges ordförande Cecilia Asklöf, 08-654 62 80.

HÅRD DOM VÄNTAR MR-FÖRSVARARE SOM FÅTT SVENSKT PRIS

På fredag faller domen mot människorättsaktivisten Brahim Dahane från Västsahara som suttit fängslad i Marocko sedan den 8 oktober 2009. Detta sedan han gripits efter ett besök i de Västsahariska flyktinglägren i Tindouf, Algeriet. Dahane, som tilldelats det svenska Per Anger-priset av Forum för levande historia, riskerar upp till 5 års fängelse. Han är åtalad tillsammans med 6 andra västsahariska MR-försvarare för att ha hotat den marockanska nationella säkerheten.

Internationella juristkommissionen (ICJ) som, tillsammans med Kristna Fredsrörelsen, följt rättegångarna på plats, anser att de inte uppfyller de krav på en rättvis rättegång som fastslagits i internationell rätt. Observatörerna från ICJ ställer sig i sina rapporter kritiska till hur fallet har hanterats, bl.a. ifrågasätts rättsväsendets opartiskhet och de långa väntetiderna innan fallet prövats.

– Vi har vid tre tillfällen varit på plats i Marocko och bevittnat rättegångarna mot Brahim Dahane. Rättegångarna har vid samtliga tillfällen skjutits upp. Vid alla tillfällen lyckades myndigheterna inte upprätthålla ordningen och slagsmål utbröt inne i rättssalen, vilket gjorde det omöjligt för rättegången att fortsätta, säger Ylva Lennartsson Hartmann på ICJ.

Även på Kristna freds och Forum för levande historia ställer man sig kritisk till situationen.

– Brahim Dahanes mänskliga rättigheter kränktes redan från början. Det faktum att han över huvudtaget har fängslats och ställts inför rätta på oklara grunder och hållits fången över ett år är oacceptabelt. Vi är mycket oroade över domslutet på fredag, säger projektledare Marie Braunerhielm på Forum för levande historia.

BAKGRUND

45-årige Brahim Dahane har under hela sitt vuxna liv med fredliga medel hävdat västsahariernas rätt till ett självständigt Västsahara och varit aktiv i kampen för mänskliga rättigheter. Bland annat har han grundat människorättsorganisationen ASVDH vars verksamhet ger röst åt de västsaharier som utsatts för tortyr, försvinnanden och misshandel. 2009 fick Dahane Forum för Levande Historias pris till minne av Per Anger, ett pris han inte kunde motta personligen eftersom han vid tillfället var fängslad.

Västsahara beskrivs som Afrikas sista koloni. Efter att Spanien lämnat Västsahara 1976 invaderade Marocko den norra delen och Mauretanien den södra, 1979 drog sig Mauretanien ur Västsahara varvid Marocko tog över även den delen.1976 utropades den Sahariska Arabiska Demokratiska Republiken (SADR) av befrielserörelsen Polisario. FN har bekräftat sahariernas rätt till självbestämmande och internationella domstolen fastslog 1975 att Marocko i enlighet med internationell rätt inte hade något lagligt anspråk på det västsahariska territoriet.

Presskontakt: Ylva Lennartsson Hartman, tel. 070 353 50 63

Läs rapporten här > >

I den brådskande debatten som hölls i Europarådets parlamentariska församling på torsdagen om utvecklingen i Vitryssland krävde församlingen att de politiska fångarna i Vitryssland omedelbart släpps. Läs mer här